Mörkt som natten?

Slutade för några minuter sedan och sitter nu på bussen. Ska åka och möta Marcus så ska vi åka till stan. Egentligen ville vi båda åka hem och äta först men då kommer det ta så lång tid innan vi kan vara i stan så de fick bli nu. Vi behöver nämligen diskmedel och lite annat!

Innan jag gick så satt jag och pratade lite med ett av barnen som var kvar. Han stod och titta ut genom fönstret och så vänder han sig om och säger: det är natt ute för det är så mörkt!
Snacka om att se saken ur ett annat perspektiv. Visst man tänker på att det mörkt men det är mer självklart för oss n för de. Rätt roligt!

Nu bytte jag precis till spårvagn i all hast och ska möta Marcus. Lite sentimentalt för nu är jag där vi bodde förut. Har så mycket minnen! Vårt första år var tillsammans här!
Nu ska jag gå av.

PUSS.